Jag gissar på att intresset för hur dåligt jag mår är ganska svalt. :P

Om nån ensam stackare undrar kan jag meddela at läget är oförändrat. :S

Å till er andra, som kollar in å hoppas på nått roligare än sjuk-stories kommer här ett par bilder på Viggo från vår tur till lekplatsen i eftermiddags. :)

(Nu blir det PB å kurering med Kanjang, te å vetekudden till nacken, yes,det kunde tyvärr bli värre, nackspärren is back...)

Vad jag hatar att inte känna nån smak.

Känns så grymt meningslöst att stå å laga god mat å ännu mer att äta den när man inte känner hur det smakar!

Har en massa planer på goda gi-luncher men whats the point en dag som denna?

Får bli ett mellanmål bestående av fil med nötter till lunch i dag.

Orkar inget annat heller för den delen.

Hur ska jag orka handla sen?

Å hur ska det gå med jobbet i morron?

Vill bara gå å lägga mej å sova tills jag är frisk igen!

Spenderar femtio minuter med att kämpa för att få Viggo å sova i sin säng efter som vagnen är på dagis.

Han sover två minuter å va händer?

Jo Martin ringer idiotiskt nog å väcker honom!

Om haqn somnar om?

Skulle inte tro det!

Vilket slöseri med tid!!!

FAAAAAAN säger jag bara!

Vilken natt.

För det första höll vårt PB beroeende oss uppe på tok för länge.

Trodde jag skulle däcka på stört, men icke då, jag hade så svårt å komma till ro, inte bara pga. den satans hostan som halsontet nu har övergått till utan även pga. en massa i huvdet som behövde sorteras.

Det verkar alltså som att mina insomningstrubbel is back, det var nämligen inte första gången denna veckan som jag haft svårt å somna.

Vid halv tolv var Viggo uppe å sprang, han verkade dock inte vara vid sina sinnes fulla bruk eftersom han inte verkade hitta in till oss utan bara yrade i kring på sitt rum å i hallen å skrek...

När han väl kommit in till oss sbörjade nattens riktiga plåga.

Jag fick feber igen vilket bidrog till smärta i varenda led å ett svidande skinn, minsta beröring kändes som en plåga.

Såklart hade Viggo en såndär stimm-natt han med å ville ligga nära, nära sin mamma.

Som en liten igel klamrade han sej fast å paniken hos mej var ganska stor tillslut.

Jag flyttade bort honom, han kom tillbaka å så höll vi på fram till fyra då jag begav mej ner i källaren i jakt på en reserv nappflaska att ge Viggo välling i. Vad som helst bara man får sova liksom.

Vällingen hjälpte Viggo å strax efter fyra somnade jag äntligen också.

Var vaken kring sex av att Martin kom in med vatten mot min hosta å sen sov vi till åtta.

Är inte speciellt bra i dag heller.

Å nu är det inte bara rösten å hörlsen som lyser med sin frånvaro utan även luktsinnet å smaksinnet är borta. :(

Hatar å va sjuk.

Så mycket man vill göra å så mycket man måste hinna när man är ledig å sen blir det såhär!

Jag orkar ingenting å huvudet känns som vakum.

Måste dock masa mej i väg till Coop, annars är jag väl mest gisslan i mitt eget hem nowdays. Först är Viggo sjuk å sen jag själv.

Suck!

Försöker kämpa på dock, nu kan man knappast bli sjukare i allafall, alltså måste det vända i dag! :)

Eller hur? :D

Jo jag tackar.

Senaste favoriterna på youtube.

Disco-versioner av barnvisor.

Denna till exempel...