Direktlänk till inlägg 13 maj 2008
I söndags under grill-invigingen fick jag ett riktigt hallelulia-moment.
Det bara kom, jag kände för första gången på duktigt länge att: just det ja, det är den här mannen jag älskar, för att han är han. :)
För att försöka beskriva det hela i detalj gick det mest emot Martin-stackaren.
Hade redan hört honom svära åt tapeten ett par gånger inifrån sovrummet å grillbygget hade inte gått felfritt förbi. Som jag tidigare har nämnt är hans tålamod inte på topp när det gärller att monterai hop saker efter beskriving.
När det var dags att grilla hade vi såklart inga tändstickor, Martin hade dock sett en gammal tändare i garaget, som tack å lov fungerade. När grillen var tänd la han såklart på korven för tidigt, hälften blev nästan kolsvarta direkt. Allt han hade att vända med var en kort gaffel. Efter en å annan svordom tog han i för hårt när han skulle vända en hotdog så den flög ner på gräset. Gissa vad som händer?
Jo, såklart lyckas han, barfota som han var, trampa på den å bränna sej under foten! Då orkade han inte ens va sur längre utan började faktiskt skratta med mej som stod jämte å fnissade. Så söt! Det är liksom Martin i ett nötskal... :) Å det är det jag älskar, konstigt kanske, men sån är jag! :)
Ser inte så mycket av honom nu förtiden dock, sen vi fick nycklarna till huset är han mest där å jobbar. Hinner bara hemom å kasta i sej middag efter jobbet innan han kör dit. Nu målas det med oljefärg så vi kan inte göra honom sällskap heller. men i kväll åker vi nog till Asarum ändå, till mamma å pappa, tyar inte sitta här hemma...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 |
|||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|