Direktlänk till inlägg 1 september 2009
En dag av den sämre sorten helt klart.
Viggo tog igen allt han höll inne med i går å har bara gjort tvärtemot vad jag har sagt så gott som hela dagen.
Dessutom har han frågat efter pappa sen han steg upp(vid halv sex). Så fort han hör en bil: pappa? så fort en dörr slår: pappa?
Hur förklarar man för ett så litet barn att pappa måste jobba å varför duger det inte med mej?! :S
Ovanpå det fick jag mej en rejäl hjärtklappning när Viggo sov i eftermiddags. Jag satt på altanen på andra sidan huset när jag hörde ett barnskrik. Det lät inte alls som Viggo, men jag tänkte gå å kolla så han inte vaknat av skriket. Jag gick inom huset till ytterdörren.
Vagnen är helt stilla å filten ser ut som när jag lämnade den. Går fram till vagnen för att kolla till honom extra å upptäcker att vagnen är tom!!! Å inget barn i sikte... Springer mot gråten som jag nu hör å hinner tänka: måtte han inte sprungit ut på gatan. Tack å lov hittar jag min storgråtande pojke i färd med att klättra upp för altantrappen. Vi hade alltså gått om varandra... Usch å fy vad rädd jag hann bli...
Som sagt, dålig dag. Verkligen. Ibland tycker jag bara så illa om mej själv å hur jag hanterar saker å ting.
Eller besviken kan man kanske kalla det.
Ah, nog pylat, i morron är en bättre dag!
Innan dagen gick utför hann vi leka med lera...
Å städa hela huset...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|