Direktlänk till inlägg 14 mars 2008
eller rättare sagt, något innitu mej har dött, så mycket älskar jag mitt lilla djur, min katt, vår första bebis.
Nu är det ju inte så att han ska avlivas eller få ett sämre liv(troligtvis precis tvärtom) men fy vad kass jag känner mej. Här har jag oroat mej för vad som skulle hända om Viggo blev allergisk, så blir det så här i stället.
Stora rivmärken på mitt lilla barn å ändå är jag inte ens arg på katten.
Alltid är det nått som ska förstöra lyckan, varför?
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|