Ni som hängt med mej länge vet att jag alltid har gillat att bjuda på middag.
Att ha huset fullt av vänner å fixa trerätters.
Visst, det har varit både stressigt å överdrivet många gånger, men det hade varit "jag".
Ända sen min vägg-krach(eller vad vi nu kallar det?) i vintras har jag prioriterat bort allt vad middagsbjudningar heter.
Jag har varken orkat fixa eller orkat umgås.
Det roliga har bara blivit jobbigt.
Jag hade hoppats att semestern skulle innebära catch-ups å nån slags väg tillbaka till det där roliga.
Men nä.
Jag känner ingen ork fortfarande.
Å sanningen å säga är det ju inte precis särskilt många som bjudit hem oss under våren här.
Visst.
Alla har fullt schema i vardagen å vem orkar med nån halvtrasig å trött krisare som vän.
Men ändå.
Jag är tjurig på nått vis även om det låter så.
Men jag är besviken.
På mej själv.
Undrar om jag nånsin kommer orka va social igen?
Nina
26 juni 2014 17:52
Hej Lisa! Efter att ha läst dina inlägg idag kände jag att jag var tvungen o stanna upp o skriva en rad. Jag har bara gjort det någon gång tidigare, fast jag gillar att läsa din blogg. Jag tror att det beror på igenkänningen i ditt liv. Jag är oxå väldigt imponerad av din viktresa.
Inte för att det kanske tröstar dig så mycket, men just idag ville jag säg att jag känner med dig.. Jag har oxå haft ett oerhört tufft år på jobbet, o har nog varit inne i väggen o vänt. Det är ett tufft jobb som man tvingas göra med sig själv. Jag kan förstå din frustration över att du ännu inte har kunnat "komma tillbaka som du var innan", men jag tror att det tar lång tid o med både uppåtdagar och neråtdagar. Det är säkert nån mening med att det tar tid. Framförallt märker jag att jag är känsligare för stress nu. Att barnen trilskas extra vissa dagar gissar jag bland annat kan bero på att de märker att du inte mår så bra, o det gör din dag än värre.. Det blir en ond spiral. Men jag vet inte. För mig känner jag att jag har blivit tryggare i min föräldraroll genom att läsa böcker om barn, till exempel Petra Krantz Lingren "Med känsla för barns självkänsla". Den rekomenderar jag varmt. Den gav mig många tankar. Men det är verkligen inte lätt vissa dagar... Jag tror att du vet vad du ska göra för att må bra, och att du gör ditt bästa. Även om det vissa dagar bara känns som att det aldrig vänder. Imorgon är en ny dag. Positiva, stressfria tankar!! Kram till dig!
Lisa
26 juni 2014 21:01
Tusen tack för din tid, dina tankar, pepp å fina ord!