Här jag ja.
I soffan å reflekterar lite innan bädden kallar.
Har jobbat i nio timmar(okej, 8,5 för jag hade rast med. :P) å det har gått bra.
Tycker fortfarande det är kul å hoppa omkring å byta jobb från dag till dag.
I morron är det nytt igen, ny hemtjänstgrupp närmare bestämt. :)

Martin får vabba å vi får hoppas att Viggo börjar äta så smått, å piggna till.
På tisdag är jag ledig sen hoppas jag att vi kan göra ett nytt försök med den där vardagen vi fortfarande inte sett röken av.

Nu ska jag sova.
Kram å gonatt!

En kort joggingtur å en stund i solen utan strumpor.
Ett samtal till 1177 å kok av vätskeersättning.
En kram från en lillebror å leenden från söner.

Då ska jag nog orka med allt det där andra också.

I dag är jag bitter.

Viggo legat å gnylt i vår säng hela natten så för det första är trött förståss.

Dessutom verkar det som jag legat konstigt på min höger arm där jag har ruggigt ont.

Ovanpå detta vägrar Viggo fortfarande stiga upp å äta.

Han bara ligger å gråter att han är trött å har ont i magen.

Det har nu gått fyra evighetslånga dagar å det känns som ungen ska drunkna i sina kalsonger som snart är så stora att dom glider av av sej själva. :(

Finns det nått värre än när barnen är sjuka å då helst när matvägran är den del av bilden?! :(

Lägg sedan till att jag ska köra i väg å jobba klockan ett, på ett nytt ställe, så jag måste va på topp. :(

Det har jag sannerligen ingen lust med i dag, även om det säkert är bättre för humöret än å vistas i den här desperata sjukstugan. :(

Hur skönt det än må vara med "sovmorron" så föredrar jag, alla gånger, att börja tidigt för då slipper den jobbångest man hinner bygga upp under en förmiddag.

Hugah! Det är inte så kul just nu, det är det inte.

Men så fort frukosten lagt sej lite tillrätta i magen ska jag springa en sväng.

Rensa tankarna å få lite frisk luft...