Den här dagen tog verkligen slut fort.

Swooop så var det kväll liksom.

Har åtminstone fått bekräftat att Leo inte allvarligt sjuk.

Men det är så mycket som ska göras hela tiden ändå.

Nya prover å samtal som ska ringas.

Längtar efter semestern redan nu.

Trött, trött, trött.

Kom med nått nytt nån gång va? :)

Jag är ledsen, men jag är verkligen inte på topp nu för tiden.

I morron ska jag till Växjö å börja nästa kurs, som handlar om mat.

Samma sak på onsdag å då är det även vinlotteri-träff på kvällen.

Hoppas jag är piggare i morron.

Drömma kan man ju i allafall.. :)

Kram!

Japp, några av vår-nyheterna från maxomorra som finns hos Bus och rackartyg.

Jag har lagt en order, det kan jag avslöja, å ni ska såklart få se vad när jag hämtat dem. :)

Kolla in alla nyheterna(eller fynda i slutrean) i webshopen:

  Barn som varit duktiga på sjukhuset belönas med en skål godis. På en måndag!   

Vi körde till Noah å Nina efter frukosten.

För å leka å dricka kaffe.

Leo hade värsta utbrottet innan vi skulle köra å fick kläs under tvång.

Väl på sjukhuset, dit vi kom inrusande i sista minuten, blev jag ännu mer svettig å nervös när Leo tvärvägrade mätas å vägas. Fick väga honom i min famn å räknade fel så han fick två av mina kilon(hur lyckat är det när man ska väga honom nästa gång? :)).

Efter ungefär tio minuter hade han dock slappnat av så pass att han gick med på allt.

Det var inte precis det lättaste att föra ett samtal med en läkare med en sjövild unge klättrandes omkring på alla möbler i rummet, men i det stora hela var barnen superduktiga båda två.

Vi ska ta ytterligare ett test för gluten, men i övrig såg Leo frisk ut å har helt normal viktkurva osv.

Urdrygt att behöva åka till lab igen, för dit drar jag inte med mej Viggo också, utan det får bli på torsdag det.

Ska försöka vila lite nu innan det är dags för middagslagande.

Hörs senare!

Bilder från lördagens födelsedagsfirande!   

Jag tror det belv hela fyra avsnitt av VD i går kväll, å som sagt, den serien ger verkligen avkoppling från omvärlden.

Det trista med verklighetsflykt är att den där verkligen ändå alltid kommer i fatt.

Jag vet att jag är hemskt tradog just nu, men den verklighet jag lever i för tillfället är allt annat än enkel.

Jag får skylla mej själv. Det är mesta är mitt eget fel.

Men jag kämpar hela tiden, emot det bättre...!

I dag ska Leo äntligen till barnmottagningen. Det har varit en lång helg av väntan på detta.

I går å vad jag sett av honom hittills i dag så känna det som den vanliga Leo:n är tillbaka igen.

Tack å lov för det.

Mardrömmen(förrutom livsfarliga tillstånd..) är att vi ska utesluta olika födoämnen själva hemma, jag vill ta prover som ger svar så vi får veta. Veta om vi har två glutenintoleranta i familjen eller om vi ska göra ännu mer kostförändringar.

Det hade kanske varit enklast med två med samma diagnos, men jag föredrar en allergi som kan växa bort om jag får välja...

Dagens insikt är för övrigt att det är hemskt korkat att rulla gigantiska snöbollar när man sen innan har förslitningar i handlederna. Aj, aj, aj, de känns i dag om vi säger så... :P

Nu är det dags att duka undan den sista frukostdisken, sen startar vi dagen på allvar. :)