I dag tar vi det här uttjatade sjukdomsbloggandet till en ny nivå.

Nu ligger fokus (förrutom på det onda i örat!) våra mediciner.

Viggo är superduktig å har sörplat i sej 10ml kåvepenin frukt morron å kväll som ingenting.

Jag tar med med traditionen penicillin-present från det Arvidssonska släktet å det har såklart lockat, men han är inte så kinkig med mediciner han ändå faktiskt. :)

Konceptet innebär kort å gott att man får välja en present när man avslutat sin kur.

På torsdag är Viggo färdigbehandlad, men redan nu är han ju frisk om än lite tröttare än vanligt fortfarande.

Angående Leo har jag precis ringt till vårdcentralen å bönat å bett om annan medicin.

Det är helt enkelt en omöjlighet att få i honom en hel flaska av den där vita sörjan.

Han som vägrar låta sej matas med det han gillar liksom, ni kan ju fatta vilket krig å få i honom nått han tycker är äckligt...

Jag hoppas det finns annat å hämta på Apoteket redan under förmiddagen i dag.

Vad gäller mej själv är halsontet helt försvunnet å det hade det gjort redan i går.

Jag har ett piller kvar å fortfarande svinont i örat, men det bara måste ju lätta i dag, annars kan ju inte min medicin värka mot just öroninflammtioner...

Såklart har så starka tabletter biverkningar, illamående å aptitförlust till exempel.

Jag får leva på kaffe så länge helt enkelt.

Jag håller tummarna nu, i morron måste jag va bra..!

Undrar just om mammor med får pencillinpresenter? *blink blink*

Nu ska jag hälla upp en kopp kaffe till, beundra mina pojkar som bygger slott med Poäng-fåtöljerna å sen spana in hur det ligger till med årets skatteåtebärning. :D

Ha en bra tisdag!

(åå jo,jag har hela kameran full med bilder, som jag MÅSTE lägga över på datorn i dag!)

När vi kom hem efter vår sjukhusturné hängde det en blomma på dörren.

En rosa ros till mej från finaste Jajja.

Jag lipade.

Älskade älskade vän, flytta till mej nu!  

Jag känner mej ju mest gnällig, frustrerad å arg på mitt onda öra just nu.

Men jag försöker för allt vad jag är värd å fokusera på annat, annat som är viktigare.

Att barnen ska bli å faktiskt är friskare nu.

Jag har hellre all smärta i världen än att se dem ha ont.

Längtar förståss till vi alla är bra igen, när alla orkar va ute å när vi kan träffa våra fina vänner igen.   

Mina vänner.

Jag håller seriöst p å bli galen.

Har nångång nånstans inbillat mej att jag har en ganska så hög smärtgräns.

Det visar sej va helt fel.

Jag har så satans jävla ont i örat å huvudet runt omkring å det värsta av allt är att jag inte kan hantera det.

Borde varit instängd i ett tyst rum i dag, avskärmad från alla människor å framför allt från mina stackars barn.

Nu var ju inte det ett alternativ jag ens varit i närheten av då vårt första uppdrag innebar en låååång väntan i väntrum(kom kvart i nio, TIO för i kön, minst!) tillsammans med två så småningom uttråkade pojkar. :(

Det gav resultat det där väntandet i allafall, både jag å Leo hade öroninflammation och streptokocker i våra halsar.

Jag fick som sagt starka tabletter i en dos om tre å Leo kåvepenin som är omöjligare än omöjligast å få i honom. :(

Sjuk-kapitlet är således långt i från över.

Jag har ONT ont ont å jag måste ringa efter nått annat till lillkillen under morrondagen.

Vabbandet fortsätter i morron, men jag hade ju ändå inte klarat jobba i det här skicket så det är ju lika bra.

På torsdag skulle Leo va smittfri, förutsatt han får i sej medicinen vill säga, så vi satsar på förskola först då.

På tal om honom så är han faktiskt pigg, har ätit lite mer än dag å inte krävt att bli buren i hälften så stor utsträckning som i helgen.

Skönt med nått positivt i allafall eller vad säger ni? :)

Är hemma själv hela kvällen här, så vi hörs igen lite senare.

Om jag inte krupit ur mitt skinn vid det laget.... :S

Jojjmensan,

-

Positva halsprov å öroninflammationer.

Äckligt flytande penicillin till Leo å nån dunderkur med bara tre tabletter till mej.

Nu ska vi bli friska!

Så är det bara!

Återkommer med detaljerna senare.

Jo jag älskar den här låten! :)

Har sovit hyfsat i natt trots sprängande värk i örat å en igensvullen hals.

Leo har varit lite orolig å det skulle inte förvåna mej om den stackarn med har ont i öronen. :(

Vi äter frukost å ska snart packa ut oss i bilen för å försöka avslutat det här eländiga sjukdomskapitlet på vårdcentralen.

Hoppas det inte är tio före i kön i dag, för mitt tålamod är ungefär lika obefintligt som hörslen på mitt högeröra denna morron.

Som jag längtar till andra sidan nu.

Den friska sidan, när vi slipper ha ont å där man slipper oroa sej hela tiden.

Å där barnen orkar va barn å leka som barn gör utan att bli total utmattade!

Inte mycket mer jag begär.

Inget alls egentligen...

På finaste Viggo-fötterna.

Å mamman önskar sej nya älsklingar i år. :P

Foppa-tofflor är de bästa skorna.

Nuff said.

:)

Jag har gått å blivit inspirerad av den lantliga å lite gammeldagsa inredningsstilen.

(Livsglitter är en starkt bidragande faktor, hon kan det där med pasteller å gammeldags. :))

Är dock inte så hemma på det här med inredning överhuvudtaget men jag tänker mej att sovrummet ska få blir lite mer lantligt här framöver.

Väggarna ska såklart förbil mörkbruna å turkos blommiga. :D

Men nu ska där bli ljusare å få en ny stil med hjälp av dessa detaljer.

Kuddfodral å förvaringskorgar från H&M HOME.

Naturvita gardiner(utan omtag å med öljetter, var finns det färdigsydda? :))

Svart tavellist från ikea.

Gullig lampa från Markslöjd

Ett naturvitt överkast till sängen ska också fram.

Å om jag vågar, blir det kanske en sånhär lampkombo i stället... :)

Från Markslöjd även dem.

Jag vet att det är så yrbota tråkigt å bara läsa om sjukdomar hit å dit.

Ni som tröttnat för länge sen kan sluta läsa nu.

Jag börjar nämligen på fullaste allvar tro att jag har nått otalt med en höger makt eller nått dit åt.

I natt klockan halv fyra vaknade jag nämligen av en olidlig smärta i örat.

Jag har så in i helvete ont att jag har lipat i en timme nu. :(

Jag hör ingenting å precis hela dagen har det ekat i örat.

Med facit i hand skulle jag inte gått å jobbat i dag, för nått bra jobb har det inte varit tal om.

Inte alls.

Leo är fortfarande inte bra han heller. Bara gråter å matvägrar.

Jag har ingen annan lösning än att vi får åka å sätta oss i det där väntrummet på Samariten i morron igen.

Halsprov, öronkoll, sänka you name it, allt ska de få göra för nu ska vi bli kvitt det här.

Till varje pris.

Mycket mer blir det inte härifrån i dag.

Hade jag ägt sömntabletter hade jag tagit dem å lagt mej nu, men i stället får jag nog vckert va vaken tills jag däckar. För å sova med den hä värken, det är snudd på omöjligt. :(

Det här måste va botten va?

För nu kan vi bara inte få fler sjukor....