I absolut sista minuten upptäckte jag att Campadre hade en

Rosti Mepal-kampanj. :)

Margretheskålar å redskap i de gladaste av färger. :)

Fina va? :)

Det här har verkligen varit en tuff dag.

Leo fick feber redan i eftermiddags å vill inte äta annat än välling, han är ledsen å vill mest bli buren. :S

Å prickarna, de är så galet många, fler än Viggo hade å då tyckte jag han var helt intäckt...

  Min lilla prick-bebis!  

Viggo hämtades inte hem förrän klockan var nästan fem.

Så länge har vi inte varit i från varandra sen Leo föddes.

Jag längtade efter honom nästan direkt, det är så tomt å tyst utan han å hans pratande. :)

I dag är det ett år sedan jag tog upp det här med dagis-slutet för första gången här på bloggen(å utlöste värsta hetsjakten).

Ett år senare tycker jag det varit mitt liv bästa beslut. :)

Så mycket roligt vi har haft! :D

Jag undrar hur vi hade fått tiden å gå jag å Leo om Viggo inte också varit hemma med oss? :D

Dessutom tror jag Viggo's närvaro spelade stor roll i att undvika samma depression som jag drabbades av när han var nyfödd.

Min stora fina pojke!

  Att man kan älska två barn lika mycket, det trodde jag faktiskt inte innan.  

För att återgå till nutiden så börjar jag redan lacka ur lite på karantänandet å det har bara gått en dag. :(

I morron ska ju dock Viggo va hemma å liva upp stämningen, men han lär ju med bli uttråkad ganska fort.

Så om det är nån som vill komma hit, som haft/vill ha koppor är ni mer än välkomna...? :D

Både innan Viggo åkte i morse å sen när han kom hem badade han i sin pool. :)

Så söt, han huttrar å fryser, men bada det ska han. :)

Sötnosen. :)

Nu ska jag se klart på CSI, sen ska jag visa er hur jag har spenderat mina födelsedagspengar. :)

Viggo har blivit hämtad av farmor å Leo sover.

Jag borde njuta av egentiden, men känner mej i stället galet stressad!?

Stressad över allt jag borde göra å var jag ska börja.

Idiotiskt, men jag kan liksom inte mota bort den där känslan.

Magen har i allafall lugnat sej lite efter att jag tagit ipren, men humöret känns ändå inte på topp.

Leo är ledsen i dag å inte alls sej själv.

Min stackars lilla kille, hoppas det vänder snart!

Nu vaknar han för tusonde gången, så det får bli allt!

Här ligger jag med mensvärken från helvetet å funderar på hur jag ska genomlida denna dag utan att mina grabbar drabbas..?

Hoppas jag klarar bita i hop å lyckas behålla tålamodet, men det förvånar mej inte om jag sitter där i kväll med världens mesta dåliga samvete för att jag inte har orkat.. :S

Leo har faktiskt varit väldigt lugn i natt.

Han kom till ro å somnade vid tolv å vaknade sen som först vid fem.

Då ville ha såklart stiga upp med Martin å när han sen lämnade oss för att gå till jobbet var det dags för oss andra att masa oss upp.

Leo's koppor ökar å ökar i antal å han har överallt. Allra mest i hårbotten fortfarande.

Min lilla plutt, hoppas han slipper få feber i allafall...

Viggo ville kolla på film nu å jag var verlkligen inte sen å säga ja.

Ska lägga mej ner lite nu å hoppas magvärken släpper snart!!!

(gissar dock på att Leo kommer vakna i samma sekund som jag postar detta inlägg.. :P)