Jag äger en Iphone 4.

Den ligger uppe på diskbänken, med sitt rosa skal å ser in ut.

Om jag kan använda den?

Svar: NEJ!

Först så fick jag vänta i en månad innan den ens leverades.

Sen kopplade jag ju inte att det var den som kommit som DHL-leverans å hämtade inte ut den förren i torsdagskväll.

Satt uppe halva natten å kämpade, registrerade den på itunes fler gånger, men nä, den kom inte i gång.

Tidigt i fredags morse slog det mej att jag var tvungen å aktivera det nya sim-kortet som är för just iphones, kallat micro-SIM.

Förljde intruktionerna på tres hemsida, men lyckades ändå inte, för det fanns ingen aktiveringskod i mina papper.

Fredagen gick sedan åt till lite annat(om man säger så. :D) men på kvällen ringde jag tre´s kundtjänst.

Där blev tjejen jag pratade med förvånad över att jag ens hade nån iphone, för den fanns inte markerad som levererad i deras datorer.

Samtalet bröts, jag fick ringa upp igen å det lovades att min telefon skulle funka inom en timme.

Bull shit.

Ringde igen på lördags förmiddagen, då kunde det ta 24 timmar innan telefonen började funka.

Jag avvaktade.

Å ett helt dygn senare ringde jag igen å fick tag på en tjej som faktiskt erkände att det var it-killarna som manuellt var tvugna att markera min telefon som levererad för att jag skulle kunna få en aktiveringskod.

Hon gjorde vad hon kunde, men inte ett liv i min lur.

Denna tjej lovade att ringa upp i söndags, men jag har fortfarande inte hört av henne.

Jag ringde två riktigt arga samtal till under söndagen, men fick ingen respons mer än att jag skulle vara tvungen att avvakta.

I måndags ringde jag Adam på abonnemangsfrågor eftersom jag har tröttnat på dom på teknisk support, som bara flummar å säger olika saker.

Han meddelade att vi är många med samma bekymmer, som har iphones vars simkort inte vill aktiveras.

Således var det bara till å avvakta igen.

I måndags kom i allafall min aktivveringskod, men min iphone, ligger som sagt på diskbänken å väntar.

Ännu.

Ringa i morron igen?

You bet!

Om jag börjar bil frusterad? Å vad jag tycker om tre just nu?

Det orkar jag inte ens gå in på! :(

Den här diskussionen är egentligen så dum så jag inte ens borde ta upp den, men jag kan ändå inte låta bli.

Märkligt nog har de alla redan förekommit att folk har beklagat att även vårt andra barn visade sej vara en son.   

Det var ju synd, men bara de är friska så...

Jo, i den svenska lagomheten måste man tydligen eftersträva en av varje.

Det började egentligen redan innan Leo föddes, hoppas ni får en flicka så har ni ju en av varje!

Man kan lätt bli provocerad, å förbannad.

Skulle jag välja bort Leo å önska mej nån annan bara pga kön?

Jag kan med handen på hjärtat svära på att jag absolut inte är besviken över att ha fått två söner.

Å vet ni vad? De är en av varje, två individer å två olika barn!

På bb delade vi bord vid lunchen med ett par som fått en dotter å som hade en son hemma.

När vi sa att vårt stora barn med var en pojke sa pappan i det andra paret direkt: Så ni fick inte en av varje ni?

Jag kunde inte låta bli å svara: Nä å tur var väl det, då får vi ju tillåtelse att bryta normen skaffa ett tredje barn!

För det är ju med så himla typiskt, får man en dotter å en son så får man nästan inte skaffa flera barn...

Mina barn är det bästa som hänt mej, jag vill inte tro att jag är färdig ännu,  men det är såklart en senare fråga, å det har inget med en längtan efter en dotter å göra. :)

Å vad livet är härligt just nu.

Har haft lite av en lipdag.

Av både lycka å av oro.

Hormoner som spökar skulle jag gissa på. :D

Leo är så enkel som en bebis kan bli, äter, sover å är allmänt nöjd med livet. :)

I dag har han varit med mycket mera, tittat sej omkring å så. :D

Han är så underbart fin. <3

Å det roliga är att det verkligen känns som han funnits i vår familj jämt. :) Så självklart att det skulle bli just han liksom.

Vår fina, fina Leo.   

Jag förstår inte hur jag kunde vantrivas så när Viggo var bebis?

För fy vad dåligt jag mådde då.

Visst han var inte så enkel kanske, men ändå?

Då hade man ju all tid i världen å njuta.

Nu har man ju världens finaste tvååring också, å mitt hjärta brister varje gång vi påbörjar nått å så lyckas Leo bli hungrig just då.

Besvikelsen syns, å Viggo väljer att ty sej till Martin, det märks.

Hoppas verkligen jag klarar detta ensam sen...

Som sagt, jag gråter för allt i dag å känslorna är överallt å ingenstans. :)

I kväll har vi varit hos mamma å pappa å ätit mat.

Där var avudsjukan ett faktum, mormor är Viggos, thats it. :D

Fick inte ens en bild på mamma å Leo, men morfar fick mysa lite när Viggo å mormor var ute hos hönsen. :)

Har dock inte lagt över bilderna på datorn märkte jag nu, så den får vi titta på en annan dag. :)

Anna å Leo har jag däremot en bild på. :)

Något somär så himla komiskt precis när man fått barn är att man känner sej såååå smal. :)

Vi har igen spegel upp här hemma just å jag är inte dummare än att jag fattar att den där smalheten mera är en känsla än en sanning.

Mamma å pappa däremot, de har spegel.

Jösses vad man ser ut säger jag bara, smal? Nä, inte precis. :D

Visst, jag väger såklart betydligt mindre än förra veckan vid denna tiden, svullanden i ansiktet har nästan försvunnit å magen börjar gå tillbaka(den del som kan göra det av sej själv. :P) men ändå. :)

Visst, jag accpeterar läget, just nu.

Jag kommer inte kunna träna på ett bra tag, å det är ingen prio, men jag ska INTE se ut såhär för alltid, det svär jag på. :)

I morron ska jag klippa mej. :D

Alltid nått, nästa vecka ska vi fotas till tidningen är tanken, å jag tänker inte se lika hemsk ut som jag gjorde sist, det är en sak som är säkert. :)

Förrutom å klippa mej ska vi till bvc i morron eftermiddag med.

Leo ska vägas å mina stygn ska bort.

Eller ja, stygn å styng agraffer, metallhäftor.

Det ska bli sååååå skönt å slippa dem.

Ett steg närmare en återställd kropp. :D

Annars ska vi nog mest mysa. Surprise? :P

Ska passa på å njuta nu när Martin är hemma å så länge allt flyter på så bra. :D

Nu ligger bägge våra fina killar där uppe i varsin säng å sover.   

Vi kollar på tv/sitter vid datorn(i mitt fall då) å njuter. :D

Har ett par inlägg på lager, så det blir väl detta jag pysslar med i kväll. :D

Å kolla på Per med såklart tills nån av grabbarna vaknar. :)

Först blir det en dusch. :D

Kram på er!

  Okej, de är fortfarande liiiiiite trånga.

Men vad gör det?

De går på.

To hell with foppatofflorna nu! :)

Det blev en roadtrip ändå.

Till Maxi å Lindex i Olofström.

Handlade en massa fint. Byxor till bägge killarna, två bodys till Leo, en amningsbh, ett amningslinne å två linnen till mej själv på Lindex.

Å sen fick Viggo ett par höstskor i på Maxi. :)

Att jag gillar Maxi är väl inget nytt, men Lindex i Olofström är med toppen.

Här är det alltid så förbannat mycket folk å långa köer, å trångt med vagn. Här plockade jag bara i hop det jag skulle ha å gick direkt å betalde. :)

Hämtade det senaste Me&I-kläderna med så nu har i allafall Viggo mjukisbyxor som han kan visa sej i. :D

(             )

Snart ska vi upp till M å P å äta middag å leka. :)

SKa bli trevligt, var ett bra tag sen jag var där känns det som. :D

(förra veckan eller så... :P)

Vi kommer väl hem framåt kvällen sen.

Å så ska jag blogga lite till, i promise. :D

Om en stund kommer Anna å Maja.

Trevligt värre.

Min man är rastlös. Han klarar inte riktigt att bara va hemma han. :)

Han vill köra i väg på nått, men det känns lite tidigt.

Leo är ju bara en vecka ännu. :)

Får nog räcka med en promenad till Reptil. Har ett litet paket å hämta där. :) Sen ska vi ju upp till M å P i kväll. :D

Det får räcka, till han den rastlöse med. :D

Viggo har legat jämte Leo på en filt nu på morronen så sjungt sånger för honom. Så underbart fina! :)

Nu vill Leo ha mat här, ville mest bara säga godmorron. :)