Häromdagen satt jag å läste högt ur lokaltidningen.

Jag läste en artikel om Astrid,27 från Mörrum som klarat sej undan bomber i Moskva.

När jag läste tänkte jag tyst för mej själv.

27 år? Från Mörrum? Nix 27 å, hon är för gammal för att jag ska kunna veta vem det är.

I exakt samma sekund som jag tänkt denna tanken klart säger Martin:

Astrid från Mörrum? Hon gick i min klass...

Say what?

Hur gammal tror jag att jag eller kanske framför allt Martin är?! :D

Jag måste en gång för alla sluta upp å svära.

Det är fult å oförsvarbart att använda sej av så fruktansvärt mycket fula ord som jag gör i vanligt tal, men med en upprepande två-åring under samma tak finns det inga ursäkter till å fortsätta med den dåliga vanan...

Det är onsdag.

Emelie?

Snoff?

Var f*n är ni?! :P

Jag har köpt både en Emil-dvd å en med Alla vi barn i Bullerbyn till Viggo eftersom jag har tröttnat på Pippi.

I går kväll satt jag å med tårar i ögonen å såg på Lisa, Lasse, Bosse å de andras äventyr.

Dels pga nostalgi från min egen barndom men samtidigt kom tårarna å Viggos vägnar.

Vilken idyll.

Så mycket kärlek å så mycket lycka.

Barnen fick delta i allt kring gården å djuren var delaktiga.

Ingen som svor å ingen spänningshuvudvärk.

Nu vet jag att Alla vi barn i Bullerbyn är en påhittad saga, men lite sanning måste det ligga i det hela? Väl?

Jag började tänka betydligt djupare än vad Astrid nånsin kan ha tänkt sej när hon skrev.

Vad kan jag erbjuda min son å hans kommande syskon?

Dvd-filmer å en massa timmar på dagis?!

Inget av den där närvaron eller delaktigheten.

Inga kossor eller lamm.

Jag vill lära mina barn om skog å hav.

Om djur å att alla människor är lika värda.

Jag vill att de ska minnas sin barndom som samma idyll som minns min eller som barnen i bullerbyn.

Är det möjligt i det samhälle vi har i dag?

Med stressade föräldrar å dagisbarn?

Jag ska göra vad jag kan.

Å vem vet? Nån gång under resans gång kanske jag upptäcker att vi retav har bättre förutsättningar å mer tid till våra barn nu än förr...? :)

Klarade mej fram till två innan huvudvärken slog till i dag.

Innan dess blev jag däremot hes som tusan, bara sådär?!

Nu är jag täppt å lomhörd också.

Jag tror jag blir vansinning! Kan man inte bara få må bra?

I morron blir det till att boka en läkartid.

Det är inte normalt detta.

Fick åka till min disponibel placering i morse.

Ingen rast ingen ro där inte.

Fick jobba över å täcka på min gamla arbetsplats med.

Men vem tackar en för det egentligen?

Vi var många i dag, tre elever, så jag var ute på promenad i två omgångar.

Underbart när man har tid med det där lilla extra.

Däremot kan jag med fasa konstatera att jag inte slipper undan foglossning denna gången heller. :S

Det svider nått så grymt.

Jag tänker dock inte låssas om det förrän det inte går att ignorera.

Jobba ska jag göra. Punkt slut!

Å på tal om det är jag lovad semestervik i asarum.

Underbart att ha det klart.

Skulle bara haft en fast arbetsplats fram tills dess.

Men det är väl för mycket att hoppas på.

Det är turordning som gäller, oavsett hur intresserad eller engagerad man är...

I dag tar jag helg.

Två lediga dagar innan jag ska spendera en arbetshelg i Mörrum på ännu ett nytt boende.

Nu ska jag titta lite på tv. Men Martin ska se på fotboll i kväll så det kommer mera svammel från mej senare, var så säker! :D

Bilden har nada med inlägget å göra, men en massa bokstäver kan tråka ut vilet öga som helst. :)

Viggo ringde precis till mamma å sa: Leka mormor?!

Vad han fick för svar?

Gissa två gånger. :)

  Vilket radarpar. :)

Har lämnat Viggo på dagis.

Sitter här hemma som på nålar å väntar på att det ska ringa.

Bokningen ringde redan på vägen från dagis å ville skicka mej till hemtjänsten.

Jag tiggde å bad om att få slippa så de skulle försöka få in nån annan å ringa mej igen.

Vad det plågar mej att ha det såhär.

Är det konstigt att man har migrän hela tiden?

Inte speciellt.

Är högst tacksam att de inte tvingade mej utan ser lite flexibelt på det hela i allafall.

Om ett par minuter sticker jag vidare till mitt disponibel ställe i allafall.

Hoppas jag får va där å slippa va på topp i dag igen. :S

Mycket gnäll nu.

Ska bättre mej å ta tag i mitt liv om inte i eftermiddag så åtminstone i morron!