Jag blir galen på mina grannar! Det är ett evigt skrikande, musikdunk och slammrande: Dessutom har det alltid tv eller dammsugaren. Allt detta från samma lägenhet, tjugofyra-sju, det vill säga alltid! Jag står snart inte ut, har ringt å klagar åtskilliga gånger. men det verkar dessvärre som att ett kommunalt bostadbolag inte har några som helst diciplinåtgärder att ta till. Snacka om hopplöst läge!

Sitter å funderar på om det finns något som jag hade tänkt att jag skulle hinna med i mitt liv innan jag får barn... Är kanske god tid att passa på nu i såndan fall... Kan faktiskt inte på några större grejer... Annat än att sova, ha "egentid" och kela med Martin. :) Ganska konstigt faktiskt.. Kan det va så att min "livsplanering" alltid har sett ut så här? Mamma vid 23års ålder? Vet faktiskt inte, men om så är fallet är jag extremt tacksam och lyckligt lottad som är i det läget jag är, att jag överhuvudtaget kan bli gravid.. hoppas min bebis får växa å bli stor...